Gambia, färjan över tilll Bamaku och gränsen till Senegal, igen.

UR DAGBOKEN -den 5:e februari:

Dagen började med en fin frukost på hotellet med mycket mat och gott var det. Sedan skulle vi roa oss lite i Bakau innan färden bar oss vidare in i Senegal igen. Vi fick hjälp av en (av alla) otaliga fixare att hitta ett internetcafe med wifi. Det låg bara några hundra meter bort.
Anna och Maria ville hitta lite Batik-tyger så de kilade iväg mot marknaden för att shoppa. Vid tolvtiden blev det dags för lunch och det blev cheeseburgare för hela slanten. Sedan tog vi farväl av Baku och körde iväg mot färjan som skulle ta sig över floden och ett steg närmare Senegal, och Bandia nationalpark. Efter att vi löst biljetter och "betalat oss förbi" hela långa kön, så var det dags att vänta på båten.

När den väl kom efter någon timme så blev vi alla förvånade. Den lilla färjan tog kanske 20 bilar, men den var även fylld med massor av människor. Snacka om att rederiet passerat båtens maxantal av passagerare många gånger om. Det måste varit flera tusen på båten. För att båten skulle kunna lägga till och fälla ner landgången för både bilar och passagerare tog de fram en tung lastbil för att tynga ner landgången. TIA (This Is Africa) än en gång. Folkhavet vimlade från båten och det tog nog nästan en timma innan det var dags för ombordstigningen. Vi fick förstås åka på först. När vi kom i land på andra sidan så var det ett vimmel av människor och bilar även där.

Totalt hade vi nu kört ca 3 mil och det hade tagit nästan 5 timmar. Gränspasseringen mot Senegal gick snabbt och smidigt, under timmen så var det klart. Men någon mil in i landet så väntade en extra tullkontroll. De stoppade oss och gick igenom alla våra väskor och hela bilen. Det tog nästan lika lång tid som all pappersexercis vid gränsen. Allt gick bra och som polisen sa (I think you have a clean car), sedan släppte de oss.

Vi började bli hungriga och stannade vid närmsta restaurant. Det blev en toppresturang. God mat och mycket mat. Vi körde sedan vidare på en bra asfaltsväg. Vid skymningen började vägen bli dålig igen med gropar i asfalten. Något som inte var efterlängtat. Efter alla guppiga vägar vi kört ville vi att de dåliga vägarna skulle vara passerade. Det skulle bli en lång kväll innan vi var framme för att slå upp tälten. Men när vi närmade oss M'bor så blev vägen lite bättre därefter. Där fyllde vi på med soppa och tog ut lite pengar från en bankomat. Sedan körde vi vidare mot Bandia. Vi kom fram 00:30 och slog upp tälten precis vid entrén. I morgon skulle vi få se vilda djur igen.