Abidjan, inte att leka med!

Ur DAGBOKEN den 22 januari.
* Antal mil idag: 33
* Totalt antal mil: 539
* Vädret: Sol och disigt
* Bilen: Lite gnissel här och där /hahaha

Ja så mycket sömn blev det inte. Första natten i Elfenbenskusten bjöd på ett riktigt regnoväder. Men några timmar sömn blev det i alla fall och bara att få duscha på morgonen är lyx. Vi serverades frukost vid sju, färsk ananas, mango, juice och bröd med marmelad, mums.

Efter att vi packat i ordning bilen gav vi oss i väg mot Nationalparken Tai, som ligger i västra Elfenbenskusten, nära gränsen mot Liberia. Vi har dock läst att det kanske inte är öppet efter de stridigheter som pågått under de senaste åren. Men vi satte fart och kom snart fram till huvudstaden Abidjan. Vi hade bestämt oss för att inte göra annat än att köra igenom denna stad p.g.a. riskläget. Abidjan är inte en lätt stad att ta sig igenom. Efter en stunds centrumkörning kändes det mesta fel.

Vi kom in på en lite mindre gata och sedan en ännu mindre och det var folk och bilar överallt. Strax kom en ung man springandes till oss. Han ville givetvis visa oss vägen genom stan. Mannen började springa längs med bilen och ibland hängde han sig fast på störtbågen. Vi började ana oråd så en del fönsterrutor vevades upp och dörrarna låstes. Efter en stund var vi tvungna att stanna, för vi visste ju faktiskt inte vilken väg vi skulle ta. Mannen var kvar på bilen och försökte få oss att följa honom, men det kändes inte riktigt bra. Han ville hela tiden att vi skulle köra in på ännu mindre bakkator i centrum. Men det vägrade chaffören som då körde. När vi stannade drog det till sig ännu fler "galningar" som började klättra på bilen.

Vi såg en militär som vi fick kontakt med och han klev fram och visade oss en ung kille "utan pistol" som kunde åka med och visa oss hur vi kom ut ur stan på rätt sida. Han fick kliva in i bilen och visa oss vägen. Då blev mannen som sprungit med och efter oss arg och hängde han sig fast på bakdörren när vi körde iväg. Med oss fick vi även en annan kille som också klättrade upp på bilen.
Nu hade vi alltså två män hängandes på bakdörren och dom var inte glada...

När vi åkt en bit så stannade vi för att killen som åkte med skulle fösöka prata med de två andra. Han klev ur och stämningen var ganska brysk. Efter en stund körde vi iväg för vi började förstå hur vi skulle hitta ut ur stan. Efter att vi frågat en bensinmack om vägen så var vi äntligen ur staden och på väg mot nationalparken.

Dagens lunch intogs vid ett lokalt hak längsmed vägen. Någon meny fanns inte, idag och förmodligen igår också serverades köttsoppa. Snabbt gick det och snart skulle vi få smaka på den starkaste maten hittills på resan. Kryddigt men mättande. Diskussionen om vad det var för kött slutade vid att det var nog både det ena och det andra.

Efter många timmar på dålig asfaltsväg insåg vi att vi inte skulle hinna fram till nationalparken. Vi tog sikte mot kuststaden Sassandra istället. I lonley planet hade vi läst om två hotell i staden och Le Pollet var nått som föll oss i smaken. Högst upp på ett litet berg låg hotellet och det var inte många gäster där, här skulle natten spenderas. Innan vi fick sova så behövde vi lite mat i magen. Fisk, kyckling, pomme frites, öl och cola utgjorde en välbehövlig middag. Efter maten och en dusch var alla trötta efter en spännande dag i Elfenbenskusten...

Innan sömnen kom gick tankarna tillbaka på Abidjan och dagens händelser. /Tänk att vi idag kört igenom Elfenbenskustens huvudstad. /Det var spännande...